Den första tiden efter jag förståt vad det var som hänt blev kaotiskt, jag penlade mellan tre olika sinnesstadium

Likgiltlighet: på morgonen ,klockan ringer,ner med morgondosen av medecin bestående av 12mg requip depot, 100-200 mg senimet (beroende hur jag mår, bra eller dålig morgon). 150 venlafaxin 1g panodil och 250 naproxen.Jag hatar att ta tabletter har dålig självdisiplin när det gäller tider. Men dom slinker ner. Lägger mig igen ,ska vänta till jag känner mig som vanligt. tyvärr somnar jag ofta igen men det känns som det kvittar ,hade jag gått upp hade jag kämpat för att kunna klä mig ,då är det bättre att sova och vakna när man mår bättre och det inte är lika jobbigt, jag vet inte hur många gånger jag sätter mig , funderar , och får peppa mig att det kommer att bli bättre, jag vet att en stor del av min lyckliga tid är att jobba. Telefonen ringer, jag kanske skiter i att svara, orkar inte,,,LÅT MIG VA!!!

lycka: När jag kommer på jobb känns det bra, jag älskar att jobba, prestera, servicejobb, att hjälpa andra, affärsystem/ förstå vad som händer, ju svårare utmaning dess bättre mår jag när jag löst det. (kanske snudd på prestations´ångest). Men precis som med en sjukdom måste man uppleva detta för att fatta. detta är en kick, önskar att jag kunde jobba lika fort som innan, men det kvittar ,hoppas de är nöjda med det jag hinner, jag klagar inte fast det är jobbigt ibland, jag får min tillfredställelse när jag går hem när jag nått de mål jag satt mig för att hinna innan jag går. Men de målen jag sätter delar jag ej med mig av. Mina barn, barnbarn eller för att göra det enkelt, hela min familj eller stora släkt, gör mig lycklig och glad. Jag är mycket familjär, men vill inte vara till besvär.lycka är också de dagar jag kan gå med high heals, dansa ,skriva utan kramp, springer,knyta rosette. Mina resor är också ett lyckorus: TACK MAMMA! det räcker hon vet varför jag tackar.

d

Depresion: det händer nog alla någon gång i livet, tror jag. Jag kan känna sorg i mig själv, grubbla,-varför jag,-vad har jag gjort för att straffas av detta,- vill jag verkligen leva med denna smärta,-vill ibland inte gå ut, känner mig som en mupp. halt.lytt jävla höger halva när den inte vill fungera,alla tittar i butiken. ibland till och med fånge i min kropp. Hur många gånger mina tårar rinner i duschen ,jag har lärt mig att tvål ger också röda ,svulna ögon. Bara jag vet när tårarna är orsaken. blir sårad när folk kommenterar varför jag inte diskat, dammsugat, NÄSTA GÅNG NI HAR 40 I FEBER OCH HALSFLUSS KOMMER JAG HEM TILL ER OCH FRÅGAR, men ni få inte ta pencillin eller febernedsättande, så kan ni kolla vad ni orkar. Och jag kan erkänna att jag varit så nära att vilja somna för att slippa vakna mer. men jag älskar mina barn så mycket att de vinner. Jag vill krama dem så länge jag kan.

Nu tänker många -forskningen går ju framåt, lätt för dem att säga som inte vet hur det känns att sitta och har ont.NI väntar inte på medecin,  

Jag gör vad jag kan efter att ha jobbat 100%. Jag vill jobba 100%! Det är jobbigt att behöva be om ursäckt för vad jag känner, vad jag tycker.

Tur ni inte är här nu ,det är känslor i mig, känner mina tårar rinner, sen 12 idag har jag haft ont , domningar, svårt att stödja höger ben, blir irriterad, tur att Maria o jag ska hämta spinnrocken jag köpt(skingrar tankarna). Tur jag har dig. smärtorna har mig i sina klor ,hoppas det inte blir en jobbig natt.

nä, nu bli det inte mer idag- kraften är slut...

hoppas ni som läser föstår att detta är bara wn droppe i Öresund. Får se hur mycket jag orkar dela med mig av de jobbiga, så om jag hoppar fram och tillbaka tidsmässigt är det därför.

kram Bonnie