Denna kväll som många andra har jag fått hem min man "parkison" igen. Jag kan lika bra kalla honom så för det är som ett tvångsgifte med sjukdomen. Tänk er själv! Jag ligger i soffan , höger sida från örat oh ner till foten har kramp. axlen värker , herr perkinson vet hur han ska få mig på knä. Jag kan bara ta för mig med vänster hand. vid dessa tillfälle går det en tanke i huvudet.orkar jag leva så   här i resten av mitt liv. jag vet att talet påverkas ocksånär det är som värst.

men jag vet när jag åker nästa gång får jag känna hur bra jag kan må och röra mig!  jag känner värme vid tanken

ock lycka

bonnei

,  

hejsan

just detta jag skriver nu är tillägnat e speciell man i mitt liv. jag vet att han vet att det är .

TACK FÖR DITT ERBJUDANDE OM ATT HJÄLPA MIG MED FLYGBILJETT OM JAG BEHÖVER EN I FRAMTIDEN, den dagen det händer blir först om jag kommer i verklig kris. men just nu reder jag det. Men att få ett sånt erbjudande av en vän som han blvit. DET KÄNNS I HJÄRTAT.

HOPPAS EN DAG ATT ALLA  FÖRSTÅR VILKEN UNDERBAR PERSON DU ÄR <3