Nu var det gjort, nu har jag varit och besökt parkinson Landskrona. med mig tror jag att vi ble en sådär 12 stycken som hittat dit. Ja jag var yngst !!

Men det gör inget, för jag kände mig riktigt välkommen. Jag trodde inte att jag skulle känna mig så beväm som jag gjorde. Och det kändes skönt att få höra andra berätta om sina upplevelser med Parkinson. Andra som förstår utan att jag behöver säga så mycket.  

MEN SOM SUZZIE SJUNGER OM SITT MIRAKEL, HOPPAS JAG PÅ ETT MIRAKEL FÖR OSS.

KRAMIZ BONNIE