Så var det dags idag. Jag har legat så gott som hela dagen, känt mig tung i huvudet. Fick ett samtal att det var regnigt mot Ystad Tomelilla hållet idag. Då svara jag lite kaxigt att vi hade lite kyligt ,inget regn, men molnigt.

Precis när jag själv ring en vän vid halvfem och svarat att jag mår som vanligt öppnar himlen sig, jag sitter ute på min balkong, i full mundering plus i filt och ett täcke. för att ta en cigg. 

Varje led och muskel i kroppen bara får kamp, och då kommer första blixten, ajajaj detta är det västa jag vet. hur ska jag få rätt på mina doser när åskan och regn slår ut mig helt.

Varför kan min läkare inte fatta att jag blivit så väderkänslig. Just nu längtar jag bort, vill inte vara här. Inte nog att vara fången i sin kropp, nu måste jag konsentrera mig ännu mer för att kunna resa mig upp från soffan, eller en sån enkel sak som att torka sig på dass,( tänk på det nästa gång ni torkar er, att det finns dem som måste konsentrera sig på detta.) att ta på sig efterråt är en pärs. bara detta besök kan ta upp till 45min , beroende på hur jag mår. bra dag 5-10 min dålig dag 30-45min.

vem vill byta med mig, helst när folk står utanför och stressar.

fick en kommentar på planet för ett tag sen " somna du där inne eller"

SÅ NU FICK NI LITE SKITSNACK OCKSÅ

men problemen kvarstår för mig.

kram på er